Jag börjar med att säga att jag inte förstår, överhuvudtaget, varför mobbning finns överhuvudtaget, mobbning är något som får folk att tro att bara för att de sänker ner någon, höjer man sig själv. Och i slutänden, tjänar man inte alls på att göra det. Det kanske får en att känna sig stor för stunden men med tiden, när man förstått vad man gjort, hoppas jag att man verkligen ångrar sig.
Om alla bara såg det så att alla var perfekta, precis som de är, utan att ändra på sig, så skulle säkert antalet mobbade ungdomar minska något kraftigt.
Men det viktigaste när man känner sig mobbad eller kränkt överhuvudtaget, är att prata med någon, berätta hur man känner sig, absolut inte stänga inne känslorna. För tillslut exploderar alla känslorna, bubblar över. Det kan vara jobbigt att prata om det, men alla förtjänar att veta vem de kan vända sig till i ändå. Det kan vara jobbigt att prata med lärare eller kuratorer, men ens föräldrar finns alltid där för en, hur det än känns som. Man är en del utav dem, och de vill inte att man ska må dåligt. Annars kan man alltid vända sig till en vän eller någon annan som man litar på.
Mobbning eller kränkningar överhuvudtaget är något jag skulle önska bort direkt om jag bara hade en önskning.
Ingen är värd att må dåligt eller att känna sig liten, svag och nedtryckt.
Bra inlägg, kloka åsikter
kram